.

I helgen var vi celebert besök från Svenska Hufudstaden. Av den anledningen kommer det inte att uppdateras så mycket just nu utan ett sammanfattande inlägg kommer att läggas upp på måndag.

Jag förstår inte att jag alltid skall lyckas planera in resor när vädret är som värst. Igår var ju ingen undantag precis. När jag klev utanför ytterdörr´n i går morse vräkte det ner snöflingor stora som havreflarn. Hela vägen till Tranås såg man INGENTING!!! Trodde att detta var det värsta men tji fick jag.

Stannade i Tranås för att tanka och snön avtog en aning. Men det höll bara i sig tills jag kom upp på stora vägen mot Motala. Då började det helt plötsligt regna IS!!! Jag skojar inte. Regnet som kom ner fastnade direkt på bilrutan i form av is. Jag fick stanna bilen flera gånger och gå ut för att skrapa vindrutetorkarna fria från stora isbitar. Dessutom var vgarna halvt katastrofala och med en snitthastighet på 75 km/h tog det ett bra tag att ta sig fram till Karlstad.

Väl i Karlstad blev vädret en aning bättre. Det slutade regna och duggade bara lite. Så höll det på ändå till norska gränsen. När jag stannade i Töcksfors (precis innan gränsen) för en kissepaus, var det 1 plusgrad ute. Medans jag stod och gjorde mina behov hörde och såg jag hur snön droppade av grangrenarna. Vilket underbart ljud det var :)

Satte mig åter i bilen för att fortsätta. Precis efter gränsen tittade konstigt nog solen fram och hälsade mig välkommen tillbaka. det varade dock inte länge utan två minuter senare körde jag in i en rökridå av dimma. Denna ridå varade hela vägen fram. Det var inte lätt att se något kan jag lova och jag som redan har problem med att hitta rätt väg... Men till sist var jag i alla fall framme och både jag och bilen var hela. DET NI!!!

Jag satt dock ofta och funderade på hur människor var funtade... Folk kör antingen som idioter, dvs 110 km, gas,  broms, sväng, omkörning etc..., eller som pensionärer på lugnande så fort det börjar snöa lite. De är ju livsfarliga båda två. Hur tänker de egentligen???

Nu har jag varit i gamla svedala i drygt två månader. Nu är det på tiden att pallra sig hem till storstan igen. Idag rullar jag och Pelle västerut mot Oslo. Vi håller tummarna för att det ska gå bra med tanke på alla varningar etc som utfärdats hit och dit.

Kommer jag hem helskinnad så ligger det troligtvis ett inlägg här i morgon om själva resan. Ha det bra nu alla svennar och jag kommer säkerligen tillbaka "hem" snart igen!

I går var jag för tredje gången på två veckor hos tandläkaren. Tanken var att jag skulle dra ut en tand men snälla som de var så passade de på att laga det sista hålet i käften också. Så numer är jag felfri i mun förutom att det saknas tre tänder (hua).

Lagningen gick mycket smärtfritt och det kändes nästan skönt (jag sa NÄSTAN). Att dra ut tanden däremot var värre. trodde inte det kunde bli värre än förra gången när de behövde dela tanden på tre, borra, vrida och bände.
Men det kunde det!!!

Det började med att bedövningen inte tog som den skulle och efter tre sprutor orkade jag inte mer. Fast det kändes på utsidan av tanden så sa jag: Det är bara köra på!
Sen blev det till att knipa ihop ögonen och hoppas på det bästa. Tandläkaren kände nog av min smärta för rätt som det va så bad hon mig slappna av och andas. Då hade hon lagt armen på min bröstkorg för att komma åt och den var hård och spänd och hoin kunde känna hjärtat som sprang maraton där inne.

Till sist trodde jag de fått ut tanden. Och de hade de också... nästan. En av rötterna satt kvar och de var tvugna att borra i benet och hålla på för att få ut den. Inget skönt och rekomenderas inte.

Men nu är jag som sagt felfri i munnen och om ca 2 veckor kan jag väl både äta och snacka normalt. Jag blev 6500:- fattigare på kuppen men då fick jag två tänder utdragna, tre hål lagade samt tandsten tagen. Ganska OK ändå med tanke på att jag inte får någon ersättning från försäkringskassan...

EXAKT så här såg det ut på mottagningen...

I gårkväll blev det Italiensk afton på riktigt. Det började med att vi gjorde vår egen pasta och dessutom på ett väldigt korrekt sätt. Till vår hemgjorda tagliatelle kokades en riktig bolognese med recept från självaste ursprungsstaden. Förutom detta gjorde vi även Torteloni vilket är stora Tortelini. De fylldes med ricotta, parmesan och persilja. Inte fy skam något av det.

Eftersom efterrätter är mer min grej så passade jag på att slänga ihop en Tiramisu som avslutning på kvällen. Kan detbli mer italienskt än såhär?

Håll till godo med bilderna nedan :)

Mary ÄGER!!! Hon kunde som vanligt inte låta bli...

Nu känner jag mig en aning mer motiverad till att skriva om gårdagen.

Allt började efter en relativt tråkig natt på jobbet. Det hände i stort sett ingenting och jag och syrran sammanstrålade som vanligt efter jobbet. Då ringer plötsligt telefonen och det är min bror (som även han arbetar som tidningsbud). Vi hade bestämt oss för att ses alla tre när vi var klara men han sa att vi fick vänta om han också skulle komma. han hade nämligen lagt sig i diket. Lagt sig kanske var fel ord men kanat ner för en väldigt hög kant. Bilen stod med slagsida och det gick nästan att snurra på det bakhjulet som inte stod i backen. Det blev till att åka ut med gamla trogna Pelle och försöka dra upp dem. Väl där så insåg vi att det inte skulle gå då det inte fanns någonstans att fästa bogserlinan. Det blev till att ringa bärgaren och sen lämnade vi brorsan och hans polare ute på en öde åker klockan 06:00 på morgonen. Dan därpå fick vi reda på att allt hade gått bra.

Denna lilla "försening" gjorde att vi inte kom i säng fören närmare 08:00 och eftersom vi skulle upp och spela bowling tillsammans med föräldrarna klockan 12:00 så blev det inte mycket sömn. Till råga på allt satte syrran väckarklockan på 11:45 istället för 11:15 så det blev till att slänga på sig kläderna och köra ner till bowlinghallen direkt. Efter ett brutalt uppvaknande och knappt fyra timmars sömn är det inte lätt att göra några toppresultat. Jag fick en kopp kaffe precis i början och jag hävdar att det var den som gjorde så att jag trots allt vann ;)

Idag har Syrran och jag mekat lite med min bil inför den långa resan jag skall företa mig på onsdag. Nu närmast väntar pastabakning med familjen och troligtvis kommer det ett inlägg senare idag angående det.

Det hände en hel drös med saker igår men då jag känner att motivationen är ungefär lika med noll just nu så har jag bestämt mig för att skriva om allt i morgon istället. Men för att lägga upp något under denna dag så lånade jag en av alla dessa miljoner"listor" som finns på nätet. Känns skönt att bara behöva fylla i och slippa använda någon större tankeverksamhet ;) Håll till godo...

Stänger du av mobilen då du sover ?
Enda gången mina mobiler är av är om batteriet råkar dö. I annat fall är de konstant på.

 

Vem såg dig naken senast?
En utlänning...

 

Hur såg du ut på högstadiet?
Jag var ett tjockt litet barn med afrokrull och roströda (nästan rosa) byxor...

 

Hur kommer du att se ut om tjugo år?
Blir bara vackrare och vackrare för var dag så jag vågar knappt tänka på hur min skönhet strålar om 20 år ;)

 

Hur var du på dagis?
Vad är dagis? Där gick jag aldrig...

 

Hur är du som arbetskamrat?
För dum för mitt eget bästa...

 

Biter du på naglarna?
Inte en chans...

 

Har du något handikapp?
Allt är relativt... men det är väl kanske ett handikapp att ha en 55-årings kropp redan vid min ålder...

 

Är du rädd för att få hängbröst?
OERHÖRT!!! Vet någon hur svårt det är att hitta bekväma OCH trendiga bysthållare nu för tiden?!

 

Är du trevlig mot Jehovas vittnen?
Jag är trevlig mot de flesta men även jag kan hugga ifrån... men givetvis gör jag det på ett artigt sätt.

Om du var tvungen att välja en maträtt livet ut vad skulle du välja då?
Maträtt och maträtt... Säger helt enkelt POTATIS!!!

 

Vilken mat är den största missen att bjuda dig på?
Oj, listan är lång men bara att bli bjuden uppskattas så maten spelar ingen större roll.

 

Har du blivit tagen av socialen någon gång?
Nej, men har blivit tagen socialt... är det samma sak?

 

Ljuger du?
Allt är relativt... vad är skillnaden på att ljuga, dra en vit lögn, inte berätta hela sanningen eller säga fel?

 

Har du kysst en polis?
Nopp, men min bil var nära att kyssa en polisbil en gång...

 

Har du något att dölja?
Jo men visst... varför tror ni jag har kläder på mig?

 

Vad har du på din nyckelknippa?
Just nu är den strippad ganska bra så där hänger enbart 3 nycklar, en ficklampa och en kapsylöppnare.

 

Är du gift?
Nopp.. bara giftig.

 

Skulle du gå upp klockan tre på natten för att hämta den du älskar?
Vilken korkad fråga... Nej... men hade klockan var 02:55 hade jag gått upp...

 

Kan du laga cyklar?
klarar allt om jag verkligen måste men vad är det för fel på verkstäder?

 

Kan du fixa bilar?
Samma svar som ovan. Med min otur gällande bilar så lär jag mig hela tiden...

 

Brukar du köra om?
Beror på vilken bil jag har. har haft bilar som det inte GÅR att köra om med. (Sug på den ni)

 

Kan du baka bröd?
Är en fena på det mesta som innehåller mjöl

I brist på någon att samtala med under de nätterna jag jobbar så brukar jag sitta och prata med radion och bilen. Jag vet att det låter konstigt men vad gör man inte. Detta får jag nog dock sluta med för det verkar inte bättre än att Sebbe har skaffat sig ett eget liv...

I natt tröttnade han totalt och försökte helt enkelt göra slut på mig. Vid ett tillfälle när jag hängde som bäst ut genom dörren för att få i tidningen i den igensnöade lådan, ser han till att foten som jag håller bromsen med slinter!!! Foten glider av bromspedalen, jag tappar all balans och åker i backen samtidigt som Sebbe börjar köra iväg. Jag får slita in benen för att inte bli överkörd av bakhjulen och sen var det bara att kravla sig upp illa kvickt för att få stopp på honom. Tack och lov är han lite slö i starten och kom inte så långt innan jag hann slänga mig in och trycka på bromsen igen.

Han fick en ordentlig utskällning och lovade på heder och samvete att aldrig göra om det. Vi får väl se om han håller sitt löfte i natt?!

Ett glatt gäng som efter avslutade rundor samlades vid Preem-macken

för att köpa lättmjölk, vaniljyoughurt och saltgurka.

Sånt är livet som tidningsbud!!!

... är att få rida. Idag fick jag uppleve lycka igen efter ca 1 års uppehåll från hästryggen. Lyckan var TOTAL! Frågan är bara om träningeverken i övermorgon oxå kommer att vara total eller om jag slipper den helt. Det lär nog märkas.

I natt blir det jobb igen och om de bravaderna kommer ni att kunna läsa här i bloggen i morgon!

Slira var just vad jag gjorde i natt. Jag delade ut tidningar i Tranås och varenda väg var täckt av ca 1 dm modd. Istället för att köra från postlåda till postlåda så såg min körsträcka ut ungefär som följer:

"Gasa, fullt rattutslag, slira, vara på andra sidan vägen, slira, ta sig över till rätt sida, slira, köra upp i en snövall, tvärnit, backa, gasa, fullt rattutslag, panikbromsa, glida, stanna, backa, slira, gasa, spinna, komma iväg."

Så där såg det ut ungefär mellan varje låda. Inte konstigt att det tog lång tid att dela ut tidningarna inatt...

Jag konstaterade i alla fall ett par saker under natten som gick. För det första så är de som jobbar på nyheterna de som fick lägst betyg i svenska. Under ett inslag om "Pappaledigheten", sitter nyhetsuppläsaren och pratar om "Papper". Jag måste säga att det är beundransvärt att så många "Papper" tar ut ledighet. Då är det ju självklart att pappOrna inte tar ut någon. De har ju redan papper hemma som tar hand om ungarna.

För det andra konstaterade jag att man INTE ska ha för stora kalsonger på sig när man kör. Tänk er själva att inte sitta still i förarsätet utan hela tiden gnida sig från sida till sida, kliva i och kliva ur, hänga ut genom dörren etc. DE KORVAR IHOP SIG!!!
(Detta är mest ett memo till mig själv dock men jag bjuder på den)

Sist men inte minst så har vi nattens bild. TACK OCH LOV att de inte skulle ha tidningen längre. jag hade ju ingen ishacka med mig ;)

Idag blev det löshoppning i stallet... för er som inte vet vad det är så kan ni ju ta en titt på filmen här nere.
Det blev ingen bra kvalitet men ibland får man nöja sig med det lilla.

Hon skötte sig fin, fint och i slutet av veckan ska jag se om jag inte kan få några bättre filmer på samma aktivitet!

Detta är första dagen det här året som jag INTE vaknar och tar en värktablett det första jag gör. Fatta hur underbart det känns!!! Troligtvis kommer jag väl iof behöva käka några till i början på nästa vecka men sen får det åter vara bye, bye med allt vad värktabletter heter. jag som avskyr allt vad medicin heter. Jag hävdar att 99% av all smärta kan "botas" med positiv tänkande och en positiv inställning. För den sista procenten kan väl dock medicin vara fin, fint :)

Vid 09:38 ringde de från tandläkaren och undrade om jag var intresserad av att ta platsen som de fått på ett återbud. Det skulle i så fall vara vid 15:10 idag. Jag mer eller mindre skrek JA i luren. Inte för att jag tycker om att gå dit utan snarare för att jag vill bli av med allt så fort som möjligt.

Som ni vet så drog jag ut en tand för 1 vecka sedan. Nu när jag kom tillbaka erkände tandläkaren att det var en av de omildaste behandlingar hon behövt att göra på länge. Jag hade skött mig exemplariskt och hon gav mig en guldstjärna i kanten. Hur barnsligt det än låter så kände jag stolthet inne i mitt, då hoppande och skuttande, hjärta.

Idag var det dags att laga lite hål. Två hål lagades och tandsten togs bort. Sen fick jag någon illasmakande flourbeläggning på alla tänder. 2025:-!!! Om inte tänderna tar kål på mig så gör räkningarna det...

Så nu sitter jag här med uppsvälld kind och sneläpp igen. Kommer inte kunna äta ikväll så jag har blivit lovad att få dricka nyponsoppa med suggrör till kvällsmat...

"Titt ut..."

Blev inspirerad så här på morgonkvisten av en kompis som hade tagit ett IQ-test här på nätet. Jag KUNDE ju inte vara sämre och bestämde mig för att försöka mig på Mensas test. Resultatet kunde kanske varit bättre men är nöjd ändå. Det visar väl kanske på att det finns någonting som arbetar innanför pannbenet även på mig...

Idag blev det en sväng till tranås med päronen. Någonstans i mitten hamnade vi på Lidl där jag inte kunde motstå att prova dessa kreationer...

 

För övrigt inhandlade jag även en tröja. En långärmad svart tröja med lila armar... Måste jag tillägga att jag köpte den på Lindex barnavdelning?!

Jag är otroligt fascinerad av de gamla egypterna och allt vad de företog sig. Har tittat på mängder av dokumentärer och läst en hel drös med böcker. Den senaste boken jag läste handlade om hur man dechiffrerade hieroglyferna.

På tal om hieroglyfer så kan ni ju fösöka tyda vad som står här nedanför ;)

 

 

 

Du är inte dålig om du tar det ;) Kom gärna med förslag...

Hade tråkigt hemma idag och fick se en munk (eller flottyrring som det så vackert heter) doppas i kaffe på tv:n. Jag som är helt såld på munkar kunde ju inte låta bli att gå ut i köket och fixa mina egna. För att vara första gången så är jag ganska nöjd och de smakade UNDERBART!!!

Idag var det "bara" nollgradigt ute och genast så åkte mungiporna upp en aning. Men att detta är slutet på vintern är väl för mycket att hoppas på...

Som vanligt idag blev det en tur ut till stallet. Det är ungefär det som händer på dagarna i den här hålan. Dagen till ära belönade jag mig med en kaffe och eftersom jag kände mig för lat för att stå upp i ridhuset, lyfte jag dessutom ner en stol. Ganska trevligt att sitta och dricka kaffe samtidigt som någon anan rider måste jag säga.

Mot slutet fick jag påhälsning av hästen som antagligen tyckte jag var en konstig filur som satt där och glodde. Då kom jag plötsligt på varför jag valt att hålla på med dessa kreatur. Under vinterhalvåret kan det dock vara lite svårt att förstå varför man orkar hålla på... Hon var dock en aning skeptisk till att ge mig en puss men till slut gick hon med även på det.

En annan anledning till det lite gladare humöret är att tanden (eller rättare sagt hålet efter tanden) nu nästan inte gör ont alls. Någon/ra dagar till så skall väl även jag vara återställd i matintaget...

Ingen förändring i kylan idag heller... Det ligger konstans runt -10 eller mer.

Idag blev det som vanligt en tur till stallet där gårdagens "vilddjur" idag hade bestämt sig för att tagga ner en aning. Dessvärre frös jag om fingrar och tår lika mycket som igår. Det enda possitiv idag var att det faktiskt var ganska vackert med dimman som infann sig. Varför den infann sig vet jag dock inte. Jag trodde att det krävdes både värme och kyla för att framkalla dimma... men tji fick jag!

I lördags var det dags för 5(0)-års kalas. Temat var "Barnkalas" och det var min käre far som var jubilaren. En mycket trevlig kväll måste jag säga. Bilder därifrån ser ni här nedan. Klicka på bilderna för större format.

Som jag skrev igår så var jag hos tandläkaren och drog ut en gadd. Blödningen vägrade ge med sig under kvällen och inte fören i morse hade det slutat blöda. För tillfället stramar det bara lite men antar att det kommer från stygnen som var tvugna att sys. Tittade på hålet för första gången idag och det är inget litet hål kan jag lova. Snarare en krater ;)

Under eftermiddagen blev det en tur till stallet för att skingra tankarna från allt vad tänder heter. När fingrarna förfrys till istappar var det ganska lätt att lägga tankarna där istället. Det roliga som hände i stalet idag var att hästen var extremt het och höll på att slänga av stackars Elin. Dessvärre fick jag inget av det på film... men jag kan lova att jag skrattade gott.

Idag var det dags att öga mot öga möta en av mina absolut största rädslor. Den jag skulle titta rakt in i ögonen var TANDLÄKAREN!!! Ni som känner mig vet att detta är något som jag verkligen mår dåligt av.

Jag tog mig i alla fall till mottagningen där jag satt i väntrummet med en puls på 140-150. När mitt namn ropades upp kändes det nästan som att fötterna var fastklistrade men jag kom mig till slut in till det lilla rummet. Jag la mig på britsen och kände hur hela jag var stel som en stålfjäder. "Slappna av, sa den vitklädda tandläkaren". Lätt för dig att säga tänkte jag... men jag sa inget.

50 minuter senare och 1350:- fattigare gick jag ifrån mottagningen. Blodig, skakig och inte minst demolerad... Jag saknar numer en tand i överkäken på högersidan. Den tanden tillbringar sin resterande tid tillsammans med övrigt avfall från kliniken.

Med en stor bomullstuss i käften sitter jag nu och skriver detta. hoppas innerligt att det inte kommer att värka i mun efter bedövningen har släppt...

Jag är vare sig arg eller ledsen,

bara bedövad, svullen och demolerad.

SKRATTA INTE!!!

I går hade vi barnkalas för den förvyuxna 50-åringen här. Lyckat värre måste jag säga. Mer information samt bilder kommer att läggas ut här i morgon.

I dag behövdes det lite lugnare aktiviteter och syrran och jag drog till Eksjö för att bowla. Det är över 2½ år sedan någon av oss bowlade och det syntes väl kanske på resultattavlan... Men när vår timme var slut had jag i alla fall lyckats skramla ihop ett snitt på 163 poäng/serie. Måste säga att jag är nöjd med det och funderar på om jag kanske ska satsa lite på bowling framöver. Jag behöver dock någon som kan lära mig att skruva kloten för det går INTE nu. De går spikrakt framåt och missar allt som oftast 1 kägla eller så.

Vi får väl se vad som händer men tänkte jag skulle försöka mig på att bowla några gånger till nu i januari. Har ju två delmål som jag vill slå. Det första är att slå mitt personliga rekord på 181p på en serie. Det andra är att få en serie över 200p. Jag lovar att hålla er uppdaterade om något av detta inträffar!

Slår för en STRIKE och JA, den gick ner...

Nu är det mycket på gång här hemma... pappa ska fira barnkalas eftersom han fyller 5(0). Igår var det shopping som gällde och det blev både ballonger, ljus, papptallrikar, godispåsar m.m. Shoppingrundan avslutades med en fika på stan och tro det eller ej... men jag syndade IGEN!!! Nu skäms jag nästan...men gott va det.

Vädret här hemma är mindre roligt just nu. Man ser inte så mycket av vintervädret eftersom ögonlocken fryser igen så fort man går utanför dörren. Men enligt termometern så är det -25 grader för tillfället. Jag har ju upplevt varmare vintrar!!!

Uppdatering från barnkalaset kommer antagligen i morgon någon gång när jag behagar vakna ;)

Så straffa mig då om det nu är så hemskt...

Allt börjad med att pappa och jag är ensama hemma idag. Vi bestämde oss för att ta ut Pelle på en liten rastningsrunda så vi åkte till Kisa för att fika och handla lite mat. När vi kommer in på cafét så har de REDAN börjat med Semlor... I ett svagt ögonblick, och förblindad av snön, köpte jag en semla och satte i mig. Jag som alltid har predikat att semlor EJ intas före fettisdagen eller åtminstonde inte fören februari månad... VAD HAR JAG GJORT?!

Som sagt så skyller jag på snön och som ni ser på bilderna nedan så är det inte lite snö precis...

Nu ska jag kompensera detta misstag med att baka eget bröd. Känns både ekonomiskt och retro!

En STOR synd så här tidigt på året...

 

Jag LOVAR att det står en bil under de vita massorna...

 

Inte ens grillen går säker... här syns snödjupet

(eller höjden) ganska bra ;)

Nu tror du att jag kommer att skriva om något väldigt sentimentalt men du har FEL!!!

Jag vill bara avreagera mig på det faktum att jag mer eller mindre är insnöad. Inte mindre än 40 cm snö har det kommit. Still counting...

Att köra hem igår kväll från Tranås var lagom roligt. Kallt, mörkt, snöigt och halt. När jag var NÄSTAN hemma höll jag på att göra ett ofrivilligt besök i byns café, MED bilen...

Gångarna fram till huset som jag hittills har hållt mer eller mindre pedantiskt rena, var idag täckta av snö som gick halvvägs upp på skenbenet på mig. Bara att ta fram skyffeln om man ville komma ut ifrån huset...

Uppe i stallet var det några stackars hästar kvar ute i hagarna. De såg ut som smö snögubbar som sakta pulsade fram i snön. Nej... NU FÅR DET RÄCKA!!! Det får vara slut på mer snö och framför allt fler minusgrader.

LEVE VÅREN!!!

Igår var jag inne i stan och tillbringade eftermiddagen/kvällen tillsammans med syster. Vi började med att ta en fika på stan och skrattade åt miffona frasmför oss i kön. Miffona var tre studerande ungdomar (som såg ut som 30) som betedde sig som fjortonåringar. 2 killar och 1 tjej som fnittrade när de skulle beställa, skulle dela på betalning, drog dåliga vitsar samtidigt som de skämdes och framför allt hade en ljudnivå som inte var av denna värld.

Kvällen fortsatte i alla fall under trevligare förhållanden hemma i syrrans lägenhet. Här blev det tacomiddag och Japansk skräckfilm. Filmen hette "Dark Water" och SÖG!!! Jag som brukar gilla japanska/kinesiska skräckisar blev grymt besviken. I 1½ timme hände det INGENTING... sen kom det en sekvens där det faktiskt hände någonting i 10 minuter. efter det var det ytterligare 20 minuter av tidsfördriv innan filmen äntligen var slut. Den rekomenderas med andra ord INTE!

"Bip, Bip! Bip, Bip!"

 

Hur många gånger har man inte velat slänga väckarklockan i väggen. Halv sex varje morgon är det samma visa.

Släpa sig upp ur sängen och känna det iskalla golvet under fötterna. När man väl kommer ut i köket efter att ha varit på toa och slagit tårna i tröskeln, märker man att kaffet är slut. I ren förtvivlan rotar man igenom skafferiet efter gammalöt pulverkaffe. Mjölpaketet åker ut över hela golvet men det är inget man orkar bry sig om just för stunden. Vattnet kokar upp och slås i muggen. Kaffepulvret vill inte lösa upp sig ordentligt utan lägger sig som ett lager längst upp på ytan. Mjölken är nästan slut och samtidigt som man slår ut de sista dropparna, inbillar man sig själv att man ska komma ihåg att köpa ny på vägen hem. Kaffet dricks med stora klunkar för att slippa så mycket som möjligt av smaken. Man drömmer sig bort till en drömvärld där det alltid finns nybryggt kaffe och fulla mjölkpaket. Man väcks ur sin dröm med en svag aning om att man är sen. Slänger en blick på klockan och inser att så verkligen är fallet. Man rusar ut ur köket för att göra sig iordning. Rakningen blev det visst inget av den här morgonen heller. Kavajen är full med katthår och man förbannar sig själv för att man inte hängde upp den ordentligt igår.

 

Väl utanför dörren konstateras snabbt att det har snöat under natten. Man tvingas pulsa fram till bilen och innan man kan sätta sig i bilen har man hunnit förfrysa fingrarna när man skrapat rutorna. Kylan från den kalla läderklädseln går rätt igeonom byxorna och man befarar en begynnande förkylning. Vilken i sig kan vara ack så smärtsam. Vrider om nyckeln och motorn börjar hacka. "Varför just nu och varför jag", tänker man för sig själv. Efter ett tag hostar dock motorn till och bilen börjar rulla. Väl ute på vägen verkar varje trafikljus bestämt sig för att lysa rött i en evighet. Man börjar funderar på hur mycket det kostar att köra mot rött några gånger och om man eventuellt har råd med det.

 

På arbetets parkering får man givetvis platsen längst bort från ingången. Dessutom är parkeringsfickan så liten att man smäller dörren i betongväggen när man försöker pressa sig ut. Man svär tyst för sig själv och börjar med raska steg gå mot hissen. Inne i hissen delar man utrymmet med en småbarnsmor vars son har tryckt på varend våning, vilket resulterar i att det tar ungefär tio minuter att komma till rätt våningsplan. Man slänger sig ur hissen med förhoppningar om att chefen inte ska se att man är sen. givetvis har han hökögon och ser allt.

 

Efter en mindre utskällning och löfte om att jobba extra på grund av underbemanning, slår man sig ner i sitt bås. Datron krånglar som vanligt och mailkorgen är full. Vad är det för fel på penna, papper och postit-lappar?

Minutrarna kryper fram i snigelfart. Telefonen ringer oavbrutet och det enda någorlunda trevliga samtal man får är en felringning.

 

Klockan blir halv ett och det är dags för lunch. Ingen matlåda idag heller och den ynka halvtimmen till lunchrast räcker knappt till för ett besök hos Mc´Donalds. Istället skrammlas det lilla myntförrådet ihop och det blir en macka och en snickers från automaten i cafeterian. Visst är chokladen god men mackan såg nog sina bästa dagar någon gång förra året.

 

Tillbaka till arbetet och tangentbordet blir kladdigt av chokladfingrarna. Fler otrevliga samtal, datorkrångel och till råga på allt påminns man om att man glömt betala sin andel till chefens 50-årspresent. Som om man egentligen velat ge den gamla bocken något över huvudtaget.

 

ÄNTLIGEN är arbetsdagen slut. Man har packat ihop sina saker och står i hissen. SHIT!!!

Papprena på kontraktet är ju inte utskrivna. Tillbaka upp och igång med datorn IGEN! När man så äntligen satt sig i bilen och är på väg hem slås man av den hemska tanken att man glömt något. Vad det kan vara har man ingen aning om och det kommer man inte heller få förens nästa morgon när mjölken är slut.

 

Till slut är man hemma och parkerad. Dessvärre upptäcker man att hyresvärden inte alls plogat gången, vilket uppenbarligen ingår i hans arbetsuppgifter. Två arga äldre damer beklagar sig högt och ljudligt över detta. Gentleman som man är, går man och hämtar en skyffel och ser till att få in tanterna i huset. Kall, blöt och trött öppnar man till sist sin dörr. Posten väller ut i trapphuset men får bli liggandes tills nästa dag. Vad ska man med reklam och räkningar till?

Av med alla kläder och på med varmvattnet till badkaret. Sedan slås man av en mindre trevlig syn. Hela TV-rummet är fullt av vita tassavtryck, för att inte tala om soffan där två mjöliga katter ligger och spinner belåtet. Fram med kvast, skyffel och disktrasa. Allt är upptorkat och badet hägrar. Givetvis har vattnet runnit över...men vem orkar bry sig?!

När man lägger sig i karet svämmar det ju över i alla fall. Kanske dags att börja tänka på figuren?

Knappt har man hunnit sjunka ner i det gudomliga vattnet, fören telefonen ringer. Aggresivare och aggresivare ringer den. Till slut måste man svara och naken springer man ut ur badrummet. Halkar till på hallgolvet och slår huvudet i garderoben. Telefonen har slutat ringa och vattenpölen runt fötterna växer.

Kan det bli mycket värre tänker man.

Telefonen piper till och man har fått ett meddelande på telefonsvararen. varför inte lyssna av den på en gång när man ändå är i närheten.

 

"Hej, det är bara jag. Du verkar vara upptagen men vi kan höras senare eller i morgon. Älskar dig. Puss!"

 

Som i en handvändning försvann hela dagens vedermödor. Allt går att leva med. Tänk vad rätt ocd vid rätt tillfälle kan göra underverk.

Hittade min gamla skiva med låtar från "Svingelskogen". För er som inte vet vad det är så är det en barnteater. Vi var en grupp som under mitten på 90-talet spelade dessa teatrar för barn och ungdomar runt om i kommunen. Givetvis gjorde vi allt från rekvisita till dräkter själva. Inte var vi gamla och inte var det särskilt fint men roligt hade vi och barnen älskade det.

Låten här nere tycker jag att man kan använda i matematikundervisningen på lågstadiet.
TÄNK vad roligt om man kunde få lära sig saker genom låtar som denna...

Jag som "Isak Isbjörn". Från vänster ser även "Kirrekurre Ekorre",

"Vimmsiga Julle", "Gnutte Grävling", "Mårre Mård", "Smartur Räv"

samt "Långhoppa Hare".

 

 

Vad gör man en tråkig söndag i den här hålan? JO, man tar med sig syrran och åker till stan för att fika. Vad gör man när man väl sitter på fiket och filosoferar? JO, man får ett infall och sticker iväg till affären för att köpa hårfärg...

Nedan ser ni resultatet av ca 3 timmars arbete...


Orginalfärg...

Idag har det varit en nästintill menlös dag. Det enda vettiga som har hänt är att jag skulpterat krukväxterna, tvättat kläder och till sist lyckats få in bilen i garaget. HUR KUL ÄR DET!!!

I brist på annat lägger jag upp lite vinterbilder som kanske kan glädja någon. Själv skulle jag föredra en strålande sol, 25-30 grader och ljummet vatten...

I går natt när jag var på jobbet kände jag plötsligt hur någon annan tog över min kropp. Jag som normalt sett är extremt försiktig med körningen på detta underlag, körde som en galning. Upp i snövallar, över snövallar, backa in i snövallar, slira, spinna, sladda m.m. Tänk er själva att manövrera in på en 5m lång fick med bara vänsterhanden. Och detta i en hastighet av ca 30 km/h. Vad är det som händer med mig?

Jag kom fram till slutsatsen (när jag äntligen satt i min egen bil på väg hem i 60 på 90 väg) att jag antingen lider av lindrig schizofreni vilket gör att det blir "Tidningsbudet" som kör och inte Danne. Alternativt blir jag en superhjälte som gör vad som helst för att folket skall få sina kära morgontidningar till kaffet. Denna hjälte går under namnet "Trycksvärtans ande".

Jag vill gärna tro att det är det sistnämda alternativet och eftersom det inte är någon här just nu som säger emot mig så spikar jag det förslaget. Från och med nu är jag "Trycksvärtans ande" under mina jobbnätter. SE UPP ni snödrivor, harar, rådjur, refuger, soptunnor, pensionärer etc. TIDNINGEN SKALL FRAM, är mitt budord!

"Trycksvärtans ande" i dunkelt morgonsken.

Tillsammans med sin trogne springare Sebbe.