19 timmars kaos el. "Vägen till den sista vilan"
I helgen har jag varit hemma hos mina föräldrar i Sverige och hämtat lite saker etc. På måndagmorgonen var det dags att åka tillbaka till Oslo. Nedan följer en utförlig redogörelse för 19 timmars kaos...
05.00-06.00
Uppstigning efter ca 4 timmars sömn. Ingen bra start på dagen men det får väl gå. Det är ju bara 7 timmars körväg till Oslo och med kaffe i kroppen så är väl inte det några problem.
06.00-07.00
På väg. Stannar och tankar i Tranås på JET för att försöka hålla nere kostnaderna så mycket. Totalt onödig info är att besinen kostade 11.84 SEK.
07.00-08.00
Sträckan Tranås - Motala avverkas. inga större missöden någonstans på vägen. Resesällskapet har vid det här laget somnat.
08.00-09.00
Stannar på Shell i Motala för att köpa kaffe och byta trisslotter. Fortsätter på väg uppåt landet på mysiga vägar i solens lågt stående ljus.
09.00-10.00
Passerar Kristinehamn och kommer ut på E18. Ca 2 mil innan Karlstad börjar det plötsligt slå i bilens underrede och jag stannar. Förstår ingenting (som vanligt när det gäller bilar) men öppnar motorhuven och låtar motorn svalna en aning. Kan sedan fortsätta köra. Kommer dock bara 1 kilometer innan bilen slår hejvilt och tvärdör. Hinner köra in till kanten och blir ståndes där. Ut igen och titta under huven. Konstaterar att oljan var jätte slut och det är bara att gå 2 kilometer till närmsta mack för att köpa olja. Sagt och gjort. Oljan blir ifylld men bilen vägrar starta. Har insett vid det här laget att bilen är väldigt illa däran och första prioritering är att få den till macken. Efter mycket hostande och harklande från bilen tar den så sina sista krafter och startar. Den ömsom släpar sig och ömsom hoppar fram på motorvägen. Det slår kraftigt i underredet och efter några hundra meter händer det. En kraftig smäll hörs. Det ljöd som en pisksnärt i mina öron. Bilens inre delar spottas ut över motorvägen och med ett skrik i paniksmärta dör bilen i ett mycket kraftigt moln av rök. R.I.P Eskil!!!
Bildel utspottad på vägen
Jag är nu hysterisk och lång ifrån rationell. Får ändå delarna avsparkade från vägen, ringer min far och hasplar ur mig något hysteriskt samtidigt som jag försöker få Håkan (resesällskapet) att hitta en varningstriangel. Inte den lättaste uppgiften eftersom hela bilen är fylld med väskor och IKEA-kassar i mängder. Den kommer dock på plats och pappa har lovat ringa tillbaka. Lämnar bilen på vägen och beger oss till macken för vidare konsultering. Får lift de sista 100-talet metrar av en mycket sympatisk kvinna i 35-års åldern. Tack för att det forfarande finns hedersknyfflar där ute!
10.00-11.00
Sitter nu på Värmlands Rasta i Väse. Pratar i telefon med pappa och den ängeln lovar att komma upp och hjälpa oss med allt. Jag är fortsatt hysterisk och hade inte Håkan varit med så hade jag satt mig ner och tjutit floder över min döda bil, min okunskap och det faktum att jag varit ensamast i hela världen.
Mitt emellan Kristinehamn & Karlstad
Värmlands Rasta, Väse
05.00-06.00
Uppstigning efter ca 4 timmars sömn. Ingen bra start på dagen men det får väl gå. Det är ju bara 7 timmars körväg till Oslo och med kaffe i kroppen så är väl inte det några problem.
06.00-07.00
På väg. Stannar och tankar i Tranås på JET för att försöka hålla nere kostnaderna så mycket. Totalt onödig info är att besinen kostade 11.84 SEK.
07.00-08.00
Sträckan Tranås - Motala avverkas. inga större missöden någonstans på vägen. Resesällskapet har vid det här laget somnat.
08.00-09.00
Stannar på Shell i Motala för att köpa kaffe och byta trisslotter. Fortsätter på väg uppåt landet på mysiga vägar i solens lågt stående ljus.
09.00-10.00
Passerar Kristinehamn och kommer ut på E18. Ca 2 mil innan Karlstad börjar det plötsligt slå i bilens underrede och jag stannar. Förstår ingenting (som vanligt när det gäller bilar) men öppnar motorhuven och låtar motorn svalna en aning. Kan sedan fortsätta köra. Kommer dock bara 1 kilometer innan bilen slår hejvilt och tvärdör. Hinner köra in till kanten och blir ståndes där. Ut igen och titta under huven. Konstaterar att oljan var jätte slut och det är bara att gå 2 kilometer till närmsta mack för att köpa olja. Sagt och gjort. Oljan blir ifylld men bilen vägrar starta. Har insett vid det här laget att bilen är väldigt illa däran och första prioritering är att få den till macken. Efter mycket hostande och harklande från bilen tar den så sina sista krafter och startar. Den ömsom släpar sig och ömsom hoppar fram på motorvägen. Det slår kraftigt i underredet och efter några hundra meter händer det. En kraftig smäll hörs. Det ljöd som en pisksnärt i mina öron. Bilens inre delar spottas ut över motorvägen och med ett skrik i paniksmärta dör bilen i ett mycket kraftigt moln av rök. R.I.P Eskil!!!
Bildel utspottad på vägen
Jag är nu hysterisk och lång ifrån rationell. Får ändå delarna avsparkade från vägen, ringer min far och hasplar ur mig något hysteriskt samtidigt som jag försöker få Håkan (resesällskapet) att hitta en varningstriangel. Inte den lättaste uppgiften eftersom hela bilen är fylld med väskor och IKEA-kassar i mängder. Den kommer dock på plats och pappa har lovat ringa tillbaka. Lämnar bilen på vägen och beger oss till macken för vidare konsultering. Får lift de sista 100-talet metrar av en mycket sympatisk kvinna i 35-års åldern. Tack för att det forfarande finns hedersknyfflar där ute!
10.00-11.00
Sitter nu på Värmlands Rasta i Väse. Pratar i telefon med pappa och den ängeln lovar att komma upp och hjälpa oss med allt. Jag är fortsatt hysterisk och hade inte Håkan varit med så hade jag satt mig ner och tjutit floder över min döda bil, min okunskap och det faktum att jag varit ensamast i hela världen.
Mitt emellan Kristinehamn & Karlstad
Värmlands Rasta, Väse
11.00-12.00
Försöker sansa mig. Som plåster på såren så var macken även en vägkrog så det kunde faktiskt ha varit värre ställen att bli ståendes på. Kaffe intas under ganska skakiga förhållanden men det var nödvändigt. Skrapar 2 trisslotter utan vinst och spelar bort 57 kronor på enarmad bandit.
12.00-13.00
Spelar på V65 och V64. Vad ska man annars göra? Mer kaffe och många toabesök. Håkan är tålmodig och står ut med mig. Jag har dock börjat sansa mig en aning nu och börjat greppa läget. Vi tar en sväng på parkeringen och titar på lastbilar i brist på annan aktivitet.
13.00-14.00
Lunch. Håkan åt gratinerad alaska sej och jag åt potatislåda med bacon. Helt OK mat för att vara ett långtradarhak och vi enades om att ge stället 3 av 5 döda saabar.
14.00-15.00
Tiden går långsamt, långsamt. Vi sitter mest och tittar på varandra och tilltalar varandra vid enstaka tillfällen. Mer kaffe och fler toabesök. Lite telefonsamtal, lite internet för Håkan och tiden fortsätter att gå långsamt.
15.00-16.00
Hurra! Pappa kommer fram och jag känner mig trygg. Nu börjar arbetet med att få bort bilen på något sätt. En bogserlina införskaffas och bilen bogseras de 100-tal metrar från vägen till rastplatsen. Tack Håkan för hjälpen!
Nu skulle vi försöka få tag i en biltrailer som hade "one way-uthyrning". Det gick inte. Telefonsamtal efter telefonsamtal ringdes.
16.00-17.00
Fler telefonsamtal rings. Telefonkataloger lånas, internet används, idéer avlöser varandra. Till sist kommer jag på att vi ju har släktingar runt Örebro (ca 10 mil) där vi kanske kan ställa bilen så länge. Sagt och gjort. Vi ringer Karlstad för att hyra en biltrailer några timmar och sen bär det iväg.
17.00-18.00
Vi hämtar biltrailern på OKQ8 i Karlstad. Tillbaka till Väse och försöka få upp bilen på trailern. Trots att pappa glömt lägga ut handbromsen så fick vi tillsist upp gamle Eskil på flaket.
Eskil på väg mot sista vilan
Försöker sansa mig. Som plåster på såren så var macken även en vägkrog så det kunde faktiskt ha varit värre ställen att bli ståendes på. Kaffe intas under ganska skakiga förhållanden men det var nödvändigt. Skrapar 2 trisslotter utan vinst och spelar bort 57 kronor på enarmad bandit.
12.00-13.00
Spelar på V65 och V64. Vad ska man annars göra? Mer kaffe och många toabesök. Håkan är tålmodig och står ut med mig. Jag har dock börjat sansa mig en aning nu och börjat greppa läget. Vi tar en sväng på parkeringen och titar på lastbilar i brist på annan aktivitet.
13.00-14.00
Lunch. Håkan åt gratinerad alaska sej och jag åt potatislåda med bacon. Helt OK mat för att vara ett långtradarhak och vi enades om att ge stället 3 av 5 döda saabar.
14.00-15.00
Tiden går långsamt, långsamt. Vi sitter mest och tittar på varandra och tilltalar varandra vid enstaka tillfällen. Mer kaffe och fler toabesök. Lite telefonsamtal, lite internet för Håkan och tiden fortsätter att gå långsamt.
15.00-16.00
Hurra! Pappa kommer fram och jag känner mig trygg. Nu börjar arbetet med att få bort bilen på något sätt. En bogserlina införskaffas och bilen bogseras de 100-tal metrar från vägen till rastplatsen. Tack Håkan för hjälpen!
Nu skulle vi försöka få tag i en biltrailer som hade "one way-uthyrning". Det gick inte. Telefonsamtal efter telefonsamtal ringdes.
16.00-17.00
Fler telefonsamtal rings. Telefonkataloger lånas, internet används, idéer avlöser varandra. Till sist kommer jag på att vi ju har släktingar runt Örebro (ca 10 mil) där vi kanske kan ställa bilen så länge. Sagt och gjort. Vi ringer Karlstad för att hyra en biltrailer några timmar och sen bär det iväg.
17.00-18.00
Vi hämtar biltrailern på OKQ8 i Karlstad. Tillbaka till Väse och försöka få upp bilen på trailern. Trots att pappa glömt lägga ut handbromsen så fick vi tillsist upp gamle Eskil på flaket.
Eskil på väg mot sista vilan
18.00-19.00
Vi kör mot Örebro och kommer så småningom fram till platsen där Eskil ska få vila i frid. han verkade trivas på nya stället och överraskade mig genom att backa in i ett träd. När bilen var parkerad var det bara att tömma den på allt innehåll. Många kollin blev det men det fick plats i pappas Merca.
19.00-20.00
Tillbaka till Kralstad och lämna trailern. Äntligen var de svåra bitarna avklarade och jag tror att vi alla 3 andades ut en aning. Pappa var så underbar att han erbjöd sig att köra hem oss så vi slapp ta tåg eller buss med alla väskor. Dagens ros(er) till dig!!!
20.00-21.00
På väg ut ur Karlstad stannade vi på MAX och åt hamburgare. Trots den lilla kön framför oss (2 pers) tog det ett bra tag att ens få göra våra beställningar. Men mat var vi tvungna att ha så det var bara att bita ihop.
21.00-22.00
Åka bil, åka bil. Mörker ute. Åka bil, åka bil.
22.00-23.00
Stannar i Årgäng för att köpa dricka. Fortsätter mot norska gränsen och Oslo.
23.00-00.00
Är inne i Norge men inte riktigt hemma än. Målet dock i sikte!
00.00-01.00
Äntligen hemma! Bilen packas ur och 3 trötta snubbar stupar i säng. Pappa lånade soffan några timmar innan han begav sig hemåt igen.
Här är historien om 19 timmars kaos eller "Vägen till den sista vilan". Jag vill framföra ett stort & hjärtligt tack till Lars-Göran och Håkan. Utan er hade jag fortfarande suttit hysteriskt gråtande vid vägkanten med en rykande död bil framför mig. TACK!
Vi kör mot Örebro och kommer så småningom fram till platsen där Eskil ska få vila i frid. han verkade trivas på nya stället och överraskade mig genom att backa in i ett träd. När bilen var parkerad var det bara att tömma den på allt innehåll. Många kollin blev det men det fick plats i pappas Merca.
19.00-20.00
Tillbaka till Kralstad och lämna trailern. Äntligen var de svåra bitarna avklarade och jag tror att vi alla 3 andades ut en aning. Pappa var så underbar att han erbjöd sig att köra hem oss så vi slapp ta tåg eller buss med alla väskor. Dagens ros(er) till dig!!!
20.00-21.00
På väg ut ur Karlstad stannade vi på MAX och åt hamburgare. Trots den lilla kön framför oss (2 pers) tog det ett bra tag att ens få göra våra beställningar. Men mat var vi tvungna att ha så det var bara att bita ihop.
21.00-22.00
Åka bil, åka bil. Mörker ute. Åka bil, åka bil.
22.00-23.00
Stannar i Årgäng för att köpa dricka. Fortsätter mot norska gränsen och Oslo.
23.00-00.00
Är inne i Norge men inte riktigt hemma än. Målet dock i sikte!
00.00-01.00
Äntligen hemma! Bilen packas ur och 3 trötta snubbar stupar i säng. Pappa lånade soffan några timmar innan han begav sig hemåt igen.
Här är historien om 19 timmars kaos eller "Vägen till den sista vilan". Jag vill framföra ett stort & hjärtligt tack till Lars-Göran och Håkan. Utan er hade jag fortfarande suttit hysteriskt gråtande vid vägkanten med en rykande död bil framför mig. TACK!
Kommentarer
Postat av: Kim M
Och folk vågar undra varför jag inte har bil (eller ens körkort). "Vi enades om att ge stället 3 av 5 döda saabar" - jag skrattade gott. Ni har det BRA!
Postat av: Danne
Jag överväger skrapt att klippa mitt körkort och aldrig mer äga en bil. Det är inte meningen att jag ska äga bil helt enkelt. Jodå, vi klarar allt ;)
Postat av: Molla
shit vicken dag!!! Känner fler som haft samma tur med bilar men hon har en bil nu som hon haft ett helt år utan missöden (den första skar motorn på 40 mil hemifrån efter en vecka och den andra reparerades för 8000:- då hennes pappa kör den från verkstan blir han på körd=bilen totalkvaddad) så nya friska tag (eller bilar) Men det är ju bara världsliga ting- bilar kommer och går! Ha det bra bland norrbaggarna!
Postat av: Danne
Tack Molla! Det var uppmuntrande ord med tanke på att INGEN av mina bilar har hållt mer än 9 månader :) Dessutom dör de med besked och inte lite långsamt och trevligt :
Postat av: Håkki
Jag tror jag också minns en mycket liknande dag... eller nåt.
Trackback
