.

Så kom då äntligen sommaren även dit jag råkar befinna mig. Tidigare i år har jag alltid lyckats åka iväg från värmen av någon anledning. Men när det när är 27-28 grader varmt ute, solen lyser från en klarblå himmel och svetten lackar i pannan, ja då är det sommar. Men det som gör det till en riktig sommar är inte allt ovanstående utan något mycket mer otippat.
Sommar för mig = att kunna gå barfota!

Ja, även här mitt i betongdjungeln kan man faktiskt hitta platser där man kan få slänga av sig skorna. Ja, man blir skitig och ja, man får se upp med vart man trampar... men vad gör väl det. Lyckan av att få känna gräs, grus och lera under fötterna uppväger det mesta.

Sämre blir det ju inte av att jag på min barfotapromenad med hunden hittade hallon. Ni kom känner mig vet att jag inte är någon stor fan av hallon men det är skillnad på solvarma hallon från busken och på de som ligger frysta i en klump hemma i frysen. Dessa hallon smakar sommar (och lite avgaser)och de gör att man på något sätt känner sig levande.

Så enkla nöjen har jag här i livet. Det skall inte mycket till för att glädja en liten barfotapojk mitt i storstan!

I natt fick jag vara med om något underbart. Jag skulle precis gå och lägga mig och hela rummet var kolsvart. Rätt som det va fylldes hela rummet av ljus för en kort sekund. Fattade inte vad det kunde vara så jag gick och tittade ut genom dörren. Samma fenomen uppenbarar sig återigen och jag är fast. ÅSKOVÄDER!!! På med kläderna och ut i trädgården. Skit i att myggorna biter, jag får ju se blixtar. Några blixtar kan jag iof inte påstå att det va utan snarare upplysning av himmelen. Det varken regnade eller dundrade utan himmelen bara tändes upp för en ganska lång period. Och inte hade den varit mörk länge innan nästa sken kom.

Där satt jag på trädgårdsbordet med benen i kors och njöt. Efter 1 timme började det mullra lite i luften och ovädret närmade sig snabbt. Nu avlöste ljussken, som bländade ögonen, och muller, som dånade i huvudet, varandra. En blixt, ett muller, en blixt... Till sist började det regna och jag va tvungen att gå in. Men tro inte att jag slutade titta för det! I mitt lilla fönster fortsatte jag iakta vad som hände där ute på himmlavalvet. Till sist hade jag det himmelska epicentret precis över mig. Ett långt och kraftigt ljussken som bländade ögonen nästan helt, följdes direkt av en knall som hade kunnat väcka de döda. Hade jag inte, skadad som jag är, gillat åska så mycket hade jag nog gjort i byxan vid den knallen. Den va så kraftig att den tom väckte min syster som låg på övervåningen och sov.

Regnet smattrade mot marken utanför och ljussken och knallar fortsatte att avlösa varandra när jag så småningom bestämde mig för att det var dags att gå till kojs. Till dessa ljud somnade jag gott och var glad att blixten låtit bli att slå ner precis hos oss.

Många häftiga åskoväder har jag varit med om (det är en anna historia) men detta va ett av de häftigaste just eftersom det inte va några ordinarie blixtar utan hela himmelen tändes upp. Försökte att fotografera men det lyckades väl sisådär. Lägger i alla fall ut en bild så får ni kanske ett hum om hur det såg ut. I förgrunden på bilden syns grannens hustak. 

Dessa små krationer bara ÄLSKAR jag!!! Macroner heter de och är (givetvis) franska från början. Det är helt enkelt en liten mandelmaräng med smörkräm emellan. I Eksjö hittade jag dessa två som var Päron och Lakrits. Smakade himmelskt med en kopp kaffe!

 

Vid ett senare tillfälle hittade jag en mycket vacker fjäril som av någon anledning försökte gömma sig under hjulet till en parkerad bil. Fotograf som man är kunde man ju inte låta ögonblicket gå till spillo så det var bara att lägga sig ner på trotoaren och fota på. Den uppskattade det nog föga för efter bara en kort stund förlät den sitt gömställe och flög ut över staden. När jag sedan kolla upp vad det va för art kom jag fram till att det var en "Dagfjärilsmätare, Geometra papilionaria". Det visade sig också att det egentligen är en nattfjäril och det kan ju förklara varför den sökte upp dwet mörkaste stället den kunde hitta denna soliga dag!

 

För tredje morgonen på raken stod jag upp för att interntävla i fiske. Klockan ringde 05:00 och det va bara att pallra sig upp. Dag 1 startade bra med en liten knapp vinst. Inte kunde jag leva länge på den vinsten för redan igår fick jag storstryk med hälften så mycket fiskar som 1:an... Inte heller idag blev det någon seger utan en mycket hedrande sista plats... JA, den var hedrande för det att jag orkade stå ut i 5 timmar UTAN att ge upp hoppet totalt ;) 4 små fiskar blev det i alla fall och skam den som ger sig... Snart är jag på´t igen och då ska vinnarinstinkten segra... om jag så ska hoppa i vattnet med hov!!!

Här kommer det bilder från Italienresan... orkar inte riktigt skriva så mycket men fråga gärna om det är något ni undrar över så ska jag gladeligen svara :)

 

 

 

Jaha... Då var man tillbaka till Paris då efter 12 års frånvaro. Det mesta stod kvar precis som när jag sist lämnade det. Ska sanningen fram så var det inte så mycket som ändrats alls. Inte ens tunnelbanevagnarna hade blivit utbytta... Staden var lika solig och trevlig som vanligt och nedan följer ett litet bildreportage från resan. Jag VET att jag är på de flesta bilderna... men det har jag inget emot ;)

Resan började med ett besök vid Triumfbågen...

 

... och fortsatte med en tripp längs Champs E´lyssé ner till Eiffeltornet.

 

Denna bild får väl symbolisera det romantiska med Paris.

Annars var det inte så mycket romantiskt med svettiga, stånkande turister överallt.

 

Nu syns det inte på bilden men i bakgrunden står Triumfbågen och jag står i den första & äldsta bågen.

Den bågen befinner sig i Tullerierna framför Louvren.

 

Ett försök till att verka större än pyramiden... Misslyckas ganska grovt tror jag ;)

 

Eftersom vissa personer aldrig lär sig att dricka riktigt kaffe, fick vi besöka Starbucks ganska många gånger.

Men inte ens där lyckades de helt med att tillverka en islatte. Espresso däremot va de flinka på!

 

Efter någon mil eller två till fots är det viktigt att stretcha ut ordetligt!

 

Dag 3 startade med ett besök i Les Halles och en välförtjänt vila vid fontänen utanför Centre Pompidou.

 

Under 4 dagar har jag knappt gjort annat än ätit, ätit och ätit. Godis, glass, chips, kakor, bakelser, crêpes osv...

Just denna bilden är till min kära mor. Den är tagen på EXAKT samma ställe där jag 12 år tidigare tog bild av henne ätandes en mjukglass. Hon satt och tittade ut över statyer av yppiga färgglada damer. Denna glassen är dessutom köpt i samma kiosk som glassen då var :)

 

Fick mamma en bild så måste pappa också få en. Vad säger du om denna pistagemarängen?! ;)

 

Sista dagen i byn besöktes Montmartre och Sacre Couer. Här är det lite utsikt...

 

... och lite kyrka.

 

För 4:e gången slapp jag inte in på Moulin Rouge. Denna gång dock inte för att jag var för ung utan för att det helt enkelt kostade för mycket... Men skam den som ger sig! NÅGON GÅNG SKA JAG IN!!!

 

Vem kan klandra mig efter 5 fullspäckade dagar med x antal mil i bena?

Eftersom jag lovat kollegorna på jobbet en tårta när jag fyllde år, va det bara att ställa sig i köket och börja baka. Inga halvfabrikat här inte... Inte ens täcket är färdigköpt...
Mycket uppskattad blev den och jag får väl anse mig ganska nöjd med utseendet. Inte lätt kan jag lova och för att vara första gången är jag nöjd. Den smakade hur som helst gudomligt och det tog inte lång stund innan den försvann :)

... en liten muffins kanske? bara att välja om du vill ha vaniljmuffins med citronglasyr elelr chokladmuffins med apelsinglasyr. Han ju säga att de smakar bättre än de ser ut ;)

Bestämde mig för att köpa en ny telefon nu när lönen kom in på kontot. Den "gammla" är förvisso bara tre år gammal men känns ändå trevligt med något nytt. Dessutom brukar jag ju två telefoner så inget förslösas här inte.

Det var lättare sagt än gjort att krångla sig igenom mobildjungeln... Tillsist stod det i alla fall klart att det skulle vara en telefon av märket LG. Oavsett vart jag gick så fastnade jag för dessa telefoner (utan att veta märket på dem innan). Tog det som ett tecken och nu har jag beställt en LG gd510...

Hur den är att använda återstår att se och jag väntar med spänning på att den skall komma i posten (ja, jag beställde på nätet för det var BILLIGARE... jag är ju ändå 1/6 smålänning)

Idag bar det av upp till Holmenkollen för att titta på när damerna körde sin dubbeljakt. Redan innan vi hade lämnat huset började det bli problematiskt. Mina skor visade sig vara mindre snötåliga och då var det ändå mina bästa vinterskor. Men lite tejp fixade det! Dessvärre satt den inte var mer än några hundra meter men det var värt ett försök.

Då vi kom fram till T-banan upp till kollen var det MINST sagt kö. Efter att ha stått i kö i över 40 minuter blev till sist bussar insatta och vi kom så småningom iväg.

 

När vi väl kom fram bar det av rätt ut i skogen. Tack och lov var det någorlunda iordninggjord väg men inte hjälpte det när den konstant gick uppför. Så i lätt snöblandad nederbörd och tung blötsnö pulsades det ca 1 km ut i skogen innan vi kom fram till spåret. Världens bästa plats hittade vi men det var inte smärtfritt att ta sig det. På vägen sjönk man ner till knäna i snön och på ett ställe stod jag med snö upp till midjan och var faktiskt rädd att jag fastnat. Men jag kom krypandes upp ur mitt hål och ungarna som stod brevid mig skrattade. Det fick jag snällt bjuda på. Nu var det dags att vänta på åkarna och det dröjde inte länge innan de kom.

 

Kowalczyk, Björgen, Kalla, Johaug

 

Saarinen & Haag

 

Lindborg, Sarasoja, Follis

 

Fessel & Rydqvist

 

Dessvärre gick det inget bra för svenskarna och Kalla blev bäst på en 4:e plats. Men i morgon går herrarnas jaktstart och då hoppas vi på svensk medalj. Här i huset hålls det i första hand på Sverige & Finland. Norge hålls enbart på av sympati till alla norksa utövare som INTE heter Marut Björgen eller Petter Northug!!!

Så nu väntar en god natts sömn och i morgon blir det samma visa ut till spåret.

Igår var det dubbelpremiär under kvällen. Det var min första gång på ballet och det var deras premiärföreställning. Det var "Don Quixtote" som sattes upp och jag kan ju inte annat än säga att jag var lite imponerad. Det tog dock ett tag innan jag vant mig vid att det inte förekom någon som helst verbal konversation på scen men när jag kommit till ro med det kunde jag luta mig tillbaka och njuta.

 

Jag får väl skriva några rader om VM också. Det är svårt att undvika det ämnet i dessa dagar. Sverige tog ju igår guld och brons i herrarnas sprint. Sämre gick det för alla damerna som blev utslagna i semin. Norge tog tyvärr guld i damernas sprint och silver i herrarnas. Varken Marit Björgen eller Petter Northug står högt i kurs här i huset så att just de två tog medalj när det var så många andra norrmän som hade chansen kändes mindre trevligt. Men, men. Dessa två kommer att ta flera guld så det är väl bara att vänja sig.

 

Psykkriget mellan Sverige och Norge är också i ful gång. Orkar inte med att de ska vara så barnsliga hela tiden. Nu snackar vi BÅDE norrmän och svenskar alltså. Men har man syskonförhållande är det väl så man håller på...

Igår smällde det... Skid-VM 2011 i Oslo blev invigt och jag var där. Det var nästan så jag önskade att jag stannat hemma istället för att trängas med ytterligare 2999 människor. Men när man har invigningen 4 minuters tunnelbanefärd från dörren så kan man bara inte missa det.

Något stort och pampigt vet jag inte om det var men det va lite nationsparad, lite fyverkerier, tal och till sist kom hon... Maria Haukaas Mittet! Hon framförde den officiella VM-låten och som hon gjorde det. Låtern i sig är helt platt och totalt meningslös. Låter mer som någon dålig powerballad skriven för en IDOLvinnare eller nåt. Men lyssnar man inte på melodin och lyssnar man inte på texten så hör man hennes underbara stämma och den går INTE av för hackor!

Jag lyckades hitta en liten Kazakstans flagga som jag glatt viftade med under invigningen. Flaggan kommer nu för alltid att vara ett minne av invigningen och minna mig om alla de blickar som den såg till att jag fick ;)

Melodifestivalen här i Norge är nu äntligen slut. Jag vet att den precis börjat i Sverige men vi ligger ju lite före ;) För en gångs skull vann rätt låt och om inte Sverige skärper sig från föregående år så ligger de risigt till. Stella Mwangi kan ta hem hela köret i år om det vill sig väl!

Eftersom jag har problem med att få in en video här av någon anledning... får ni stå till tjänst med en gammal hederlig länk så länge!

Ha det och GO NORWAY!!!

På Runebergsdagen får man nämligen äta Runebergstårtor. Egentligen är det inga tårtor utan snarare små bakelser bestående av kaksmulor. Hur som helst så är de VÄLDIGT goda och inte så hiskeligt svåra att göra heller.

Gårdagskvällen bjöd på en hel del. Till att börja med blev det restaurangbesök på en Indisk restaurang. Mycket trevligt med fin atmosfär och god mat. Mitt under middagen ringer dock mobilen och jag som aldrig får några samtal i stort sett, blir en aning fundersam. inte känner jag igen nummret heller. Jag svarar dock , artig som jag är, och får då reda på att det är ett blomsterbud som ringer. Han står utanför dörren och verkar konfunderad över att det inte är någon hemma. Jag förklarar situationen och medans jag gör det får han tag i en av grannarna som snällt erbjuder sig att förvara blomstren tills min hemkomst.

Sagt och gjort. Blommorna hamnade hos grannen och jag plockade upp dem på väg hem. I det mycket väl inslagna paketet befann sig en bukett med vårlika tulipaner samt en påse med Non-Stop. På kortet stod att läsa:

"Grattis till jobbet! Kram mamma & Pappa"

Har jag inte världens underbaraste föräldrar så säg!!! Jag säger bara TACK kära mor och far.

I går fick jag ett mycket trevligt litet telefonsamtal. Telefonsamtalet avslutades med att bestämma en tid, vilken blev satt till 07:30 måndag 31 januari. Detta är den tid då jag kommer att börja mitt nya jobb. Äntligen har jag fått en anställning i detta land och inte är det vilken anställning som helst. Jag har fått den ultimata anställningen vilket betyder att jag kommer att arbeta som "stall- och hestbetjent" på Oslo Ryttarkorps. För att översätta till svenska så ska jag helt enkelt arneta hos ridande polisen!

Perfekta arbetsuppgifter, perfekt avstånd (40 min gångavstånd el 7 min med t-bana) och förhoppningsvis trevliga kollegor.

Nu skall det firas med restaurangbesök och njutning av de tre sista "lediga" dagarna på förhoppningsvis VÄLDIGT länge!