.

Så kom då äntligen sommaren även dit jag råkar befinna mig. Tidigare i år har jag alltid lyckats åka iväg från värmen av någon anledning. Men när det när är 27-28 grader varmt ute, solen lyser från en klarblå himmel och svetten lackar i pannan, ja då är det sommar. Men det som gör det till en riktig sommar är inte allt ovanstående utan något mycket mer otippat.
Sommar för mig = att kunna gå barfota!

Ja, även här mitt i betongdjungeln kan man faktiskt hitta platser där man kan få slänga av sig skorna. Ja, man blir skitig och ja, man får se upp med vart man trampar... men vad gör väl det. Lyckan av att få känna gräs, grus och lera under fötterna uppväger det mesta.

Sämre blir det ju inte av att jag på min barfotapromenad med hunden hittade hallon. Ni kom känner mig vet att jag inte är någon stor fan av hallon men det är skillnad på solvarma hallon från busken och på de som ligger frysta i en klump hemma i frysen. Dessa hallon smakar sommar (och lite avgaser)och de gör att man på något sätt känner sig levande.

Så enkla nöjen har jag här i livet. Det skall inte mycket till för att glädja en liten barfotapojk mitt i storstan!

I natt fick jag vara med om något underbart. Jag skulle precis gå och lägga mig och hela rummet var kolsvart. Rätt som det va fylldes hela rummet av ljus för en kort sekund. Fattade inte vad det kunde vara så jag gick och tittade ut genom dörren. Samma fenomen uppenbarar sig återigen och jag är fast. ÅSKOVÄDER!!! På med kläderna och ut i trädgården. Skit i att myggorna biter, jag får ju se blixtar. Några blixtar kan jag iof inte påstå att det va utan snarare upplysning av himmelen. Det varken regnade eller dundrade utan himmelen bara tändes upp för en ganska lång period. Och inte hade den varit mörk länge innan nästa sken kom.

Där satt jag på trädgårdsbordet med benen i kors och njöt. Efter 1 timme började det mullra lite i luften och ovädret närmade sig snabbt. Nu avlöste ljussken, som bländade ögonen, och muller, som dånade i huvudet, varandra. En blixt, ett muller, en blixt... Till sist började det regna och jag va tvungen att gå in. Men tro inte att jag slutade titta för det! I mitt lilla fönster fortsatte jag iakta vad som hände där ute på himmlavalvet. Till sist hade jag det himmelska epicentret precis över mig. Ett långt och kraftigt ljussken som bländade ögonen nästan helt, följdes direkt av en knall som hade kunnat väcka de döda. Hade jag inte, skadad som jag är, gillat åska så mycket hade jag nog gjort i byxan vid den knallen. Den va så kraftig att den tom väckte min syster som låg på övervåningen och sov.

Regnet smattrade mot marken utanför och ljussken och knallar fortsatte att avlösa varandra när jag så småningom bestämde mig för att det var dags att gå till kojs. Till dessa ljud somnade jag gott och var glad att blixten låtit bli att slå ner precis hos oss.

Många häftiga åskoväder har jag varit med om (det är en anna historia) men detta va ett av de häftigaste just eftersom det inte va några ordinarie blixtar utan hela himmelen tändes upp. Försökte att fotografera men det lyckades väl sisådär. Lägger i alla fall ut en bild så får ni kanske ett hum om hur det såg ut. I förgrunden på bilden syns grannens hustak. 

Dessa små krationer bara ÄLSKAR jag!!! Macroner heter de och är (givetvis) franska från början. Det är helt enkelt en liten mandelmaräng med smörkräm emellan. I Eksjö hittade jag dessa två som var Päron och Lakrits. Smakade himmelskt med en kopp kaffe!

 

Vid ett senare tillfälle hittade jag en mycket vacker fjäril som av någon anledning försökte gömma sig under hjulet till en parkerad bil. Fotograf som man är kunde man ju inte låta ögonblicket gå till spillo så det var bara att lägga sig ner på trotoaren och fota på. Den uppskattade det nog föga för efter bara en kort stund förlät den sitt gömställe och flög ut över staden. När jag sedan kolla upp vad det va för art kom jag fram till att det var en "Dagfjärilsmätare, Geometra papilionaria". Det visade sig också att det egentligen är en nattfjäril och det kan ju förklara varför den sökte upp dwet mörkaste stället den kunde hitta denna soliga dag!

 

För tredje morgonen på raken stod jag upp för att interntävla i fiske. Klockan ringde 05:00 och det va bara att pallra sig upp. Dag 1 startade bra med en liten knapp vinst. Inte kunde jag leva länge på den vinsten för redan igår fick jag storstryk med hälften så mycket fiskar som 1:an... Inte heller idag blev det någon seger utan en mycket hedrande sista plats... JA, den var hedrande för det att jag orkade stå ut i 5 timmar UTAN att ge upp hoppet totalt ;) 4 små fiskar blev det i alla fall och skam den som ger sig... Snart är jag på´t igen och då ska vinnarinstinkten segra... om jag så ska hoppa i vattnet med hov!!!