.

Jaha... då har man gått upp 5,7 kg. Nej, jag har inte ätit mer onyttigt än vanligt och rört på mig mindre. Det är bara det att det nu är höst. Höst innebär massa extrakläder såsom jacka, mössa, halsduk, vantar och mina kära, kära långpantalonger. Idag var det premiär för allt detta. Det var nästan en andakt i sig att få ta fram långpantisarna och dra på dem. Men kan någon förklara för mig hur ett så tunt och åtsmitande tyg kan göra att man känner sig som ett gamalt freonkylskåp? Klumpig, orörlig och stor.

Trots detta var jag mycket glad att jag pälsat på mig allt detta för ute var det KALLT. Solen hade värmt upp luften något från morgondagens blotta 2 grader men det var inte mycket. Fast kylan bet i näsan och örsnibbarna så var det vackert ute. Jag har någon slags konstig hatkärlek till hösten. Varför kan man inte få allt som hösten har att erbjuda förutm kylan...

Hur som helst. Nu finns det ingen återvändo och långkalsongerna kommer att vara mina närmaste följeslagare i ca 6 månader framöver. Om någon månad eller två får de troligtvis även följa med inomhus och i värsta fall ända ner i sängen. Men det får framtiden utvisa!