.

Slut dina ögon och föreställ dig följande scenario. Ja, eller slut inte ögonen utan fortsätt läs istället. Du befinner dig i ett litet och spartanskt inrett rum. Ett lugnande ljud av vatten hörs i den annars ganska stressade situationen du befinner dig i innan du inträder i rummet.   Du är dock inte ensam på denna plats utan några för dig okända personer håller dig sällskap. Kanske du rent av utbyter några ord med någon av dem.

Rummet innehåller tre stycken dörrar. Två av dem leder mot fulländning medans den sista leder mot slit och strävan. Det är en av de förstnämnda dörrarna du vill passera igenom. Du är inte först i kön utan tvingas vänta. Du lutar dig mot den kalla väggen som svalkar skönt i värmen. Det lugnande ljudet av vatten gör att du egentligen inte har något emot att vänta.

Kön minskar mer och mer. Till sist är det din tur och du går fram mot Din dörr. Handtaget trycks ner och dörren öppnas. Ut kommer en medelålders, lång man med ljusbruna manchesterbyxor. Han tittar lite hastigt och en aning skyldigt på dig. Sedan säger han ”Det luktar nog inte så gott.”

Nu ställer jag frågan ”Vart befinner du dig?” Jo, det ska jag svara på. Du befinner dig inne i ett köpcentrum mitt i en storstad. Inte nog med det utan du befinner dig även på en offentlig toalett på detta köpcenter. En offentlig toalett mitt under lunchtid. ”Det luktar nog inte så gott.” Varför säger man överhuvudtaget något sådant? Vad trodde han att det skulle lukta? Smultron eller hallonbåtar?

Tack snälla medelålders, långa man med ljusbruna manhesterbyxor. Tack för att du delar med dig av din osäkerhet och det faktum att du skäms över dig själv som människa. Får jag bara ge dig ett litet råd till nästa gång du mot din vilja måste uppsöka en offentlig toalett. Det som händer i toalettbåset, stannar i toalettbåset. Ingen vidare information är nödvändig till utomstående.

Tack på förhand