.

I brist på någon att samtala med under de nätterna jag jobbar så brukar jag sitta och prata med radion och bilen. Jag vet att det låter konstigt men vad gör man inte. Detta får jag nog dock sluta med för det verkar inte bättre än att Sebbe har skaffat sig ett eget liv...

I natt tröttnade han totalt och försökte helt enkelt göra slut på mig. Vid ett tillfälle när jag hängde som bäst ut genom dörren för att få i tidningen i den igensnöade lådan, ser han till att foten som jag håller bromsen med slinter!!! Foten glider av bromspedalen, jag tappar all balans och åker i backen samtidigt som Sebbe börjar köra iväg. Jag får slita in benen för att inte bli överkörd av bakhjulen och sen var det bara att kravla sig upp illa kvickt för att få stopp på honom. Tack och lov är han lite slö i starten och kom inte så långt innan jag hann slänga mig in och trycka på bromsen igen.

Han fick en ordentlig utskällning och lovade på heder och samvete att aldrig göra om det. Vi får väl se om han håller sitt löfte i natt?!

Ett glatt gäng som efter avslutade rundor samlades vid Preem-macken

för att köpa lättmjölk, vaniljyoughurt och saltgurka.

Sånt är livet som tidningsbud!!!