.

I kväll besökte jag kyrkogården som ligger runt knuten. Den största kyrkogården i hela Norge, Vestre Gravlund. Det var så vackert med alla ljus som lyste upp i den kalla, ruggiga novemberkvällen. Jag försökte fånga synintrycken så gott jag kunde med hjälp av telefonen. Vill i alla fall försöka förmedla känslan till Er.

 

Idag såg jag på reprisen av Niklas Mat. Under de sista minutrarna av programmet får jag upprättelse i det jag alltid har sagt. Vispgrädde skall vispas för hand med en vanlig visp. Så enkelt är det. När tom en TV-kock säger det så kan det ju inte vara mer än sant.

Vill du set klippet där han säger det kan du gå in på denhär direktlänken och vänta till slutet på klippet: "Niklas Mat - Vininkokta päron"

Jag har allt för många gånger fått slåss för den här åsikten. Anledningen är att folk hävdar att man ska vispa grädde med elvisp. JAG AVSKYR ELVISP! Finns det ett sätt att slippa undan detta otyg i köket så använder jag mig av det sättet. Om det innebär att vispa grädde för hand till 100st semlor så må det vara hänt.

Idag bestämde jag att vi skulle vara finkulturella av oss. Det händer inte så ofta men emellanåt måste jag få utlopp för även dena ådra. Det hela slutade med att vi givk till en konstutställning/vernisage anordnad av "Lions". Nu tror ni att det var nån skolklass som kladdat ner lite på ett papper och som nu skulle säljas till välgörenhet. Fel, fel, fel!!!
B.la. fanns det ett snitt av självaste Munch för sådär rimliga 500.000 NOK.

Promenaden dit var riktigt trevlig (även om det var uppför) men där slutade också det trevliga. När vi kommer innanför dörrarna blir vi INTE (notera noga negationen) välkomnade som alla andra gäster. Vi blir snarare utstirrade och mycket noga iaktagna när vi går runt. vad tror de? Att jag har en sprejburk i fickan som jag tänkte "ordna till" konsten med lite? Det kan jag föresten säga att konstnärerna hade ordnat så bra själva.

Av alla tavlor som fanns där var det endast 1 som på ett eller annat sätt tilltalade mig. Ett dromedarhuvud målat i profil. Hade jag haft 15.000 NOK över så hade jag mycket väl kunnat tänka mig att köpa det. Eftersom det nu var endast detta jag var intresserad av, förutsätter jag att ni förstår att det andra var skit, rent ut sagt. Ta t.ex. en titt på den här kreationen nedan:

För er som inte ser vad det är så kan jag berätta att det är en svartmålad träskiva i måtten 40x30 cm (ca). På den är det fastspikat (4 spikar) någon form av gamalt kretskort taget från någon obrukbar maskin.

 

Vad kostar då detta konstverk? Ja, jag hade väl kunnat ge en femma eller så men när prislappen ligger på 19.000 NOK då börjar jag fundera. Jag tror ärligt talat att jag också ska bli konstnär. Någon som vill köpa mitt första verk?

Här följer en liten instruktion om hur du duschar som kvinna respektive man. Jag har ganska stor erfarenhet av detta ämne då jag delat bostad med såväl kvinnor som män i flertalet olika tappningar. Vilken av könen får du flest träffpunkter på? Och kom ihåg att vara ärlig!

Kvinna

1. Ta av dig de fjorton lager kläder du satte på dig i morse och stoppa dem i tvättkorgen, uppdelat i vit- och mörktvätt.

2. Ta på dig morgonrocken och gå till badrummet. Om du möter din pojkvän/man på vägen dit täcker du för lite extra med morgonrocken och skyndar snabbt resten av vägen.

3. Ställ dig framför spegeln och granska dig i detalj. Slappna av i magen så den sjunker ner och beklaga dig över hur fet du är.

4. Ställ dig i duschen. Ta fram tvättlappen till ansiktet, den till armarna, den till benen och den till ryggen, samt filen till den hårda huden under fötterna.

5. Tvätta håret med schampo (innehållande avokado, honung och 83 olika vitaminer).

6. Skölj håret.

7. Ta balsam i håret, den med avokado och honung, och låt den verka i 15 minuter.

8. Använd tvålen som innehåller päron för att tvätta ansiktet i 10 minuter, såpass länge att du får samma ansiktsfärg som en kokt kräfta.

9. Försök tvätta kroppen med en tvål som innehåller nötter och vinbär.

10. Klaga bittert när du inser att din pojkvän/man ännu en gång ÄTIT upp din nötter och vinbärstvål.

11. Skölj ur balsamen ur håret (det tar minst 15 minuter eftersom du vill vara helt säker på att all balsam är borta).

12. Raka dig under armarna och på benen.

13. Skrik när pojkvännen/mannen spolar i toaletten och allt varmvatten försvinner i duschen för 10 sekunder.

14. Stäng av duschen.

15. Skaka av dig allt vatten i duschen.

16. Torka dig med en handuk stor som ett litet land i Afrika.

17. Veckla en superabsorberande handuk runt ditt hår.

18. Gå tillbaka till sovrummet iförd morgonrock.

19. Om du träffar på din pojkvän/man på vägen dit täcker du för dig ytterligare och skyndar fortare in till sovrummet

20. Ta en timme på dig för att klä på dig, klä av dig och klä på dig igen.

Man

1. Klä av dig medan du sitter på sängen, och kasta kläderna överallt på golvet.

2. Gå till badrummet med en liten handduk om höfterna. Om du träffar din flickvän/fru på vägen dit, blotta dig!

3. Ställ dig framför spegeln och dra in magen. Granska storleken på din penis och klia dig på pungen.

4. Ställ dig i duschen.

5. Leta inte efter tvättlappen, du använder aldrig en sådan.

6. Tvätta ansiktet med din giftgröna tvål.

7. Ät upp din flickvän/frus tvål som innehåller nötter och vinbär.

8. Tvätta armhålorna.

9. Tvätta dina ädlare delar samt området däromkring.

10. Tvätta häcken med tvålen och lämna kvar lite hår på den.

11. Tvätta håret med schampo — använd inte balsam.

12. Gör en punkfrisyr.

13. Titta dig själv i spegeln och skratta.

14. Fis och skratta hysteriskt åt ekot som bildas i duschen.

15. Gå ur duschen.

16. Torka av dig snabbt och lätt.

17. Titta dig i spegeln igen och spänn dina muskler och granska storleken på din penis.

18. Gå tillbaka till sovrummet med en liten handuk om höfterna. Om du träffar din flickvän/fru på vägen dit, blotta dig!

19. Kasta den blöta handduken på sängen.

20. Klä på dig på två minuter och gärna de kläder du redan använt.

Kanske inte åt alla cyklister men i alla fall ett flertal. Här i Oslo är det så fiffigt att mellan trottoaren och vägbanan finns det en ca 1m bred remsa som är avsedd för cyklister. VARFÖR ANVÄNDS INTE DENNA??? Är de rädda att bli påkörda kanske? Då kan de ju tänka att jag som gångtrafikant är rädd för att bli påkörd av dem när de kör på trottoaren.

Händelsen utspelar sig under den dagliga morgonpromenaden. En tur runt kullar och fina byggnader avslutades med en tur över den härliga kyrkogården. Väl utkommen därifrån är det några 100 meter kvar hem. På denna sträckan har vi precis en sådan cykelväg som beskrivs ovanför. Jag promenerar i lugn och ro vägen framåt när jag plötsligt rycker till och hör ett fasligt gnisslande. Det är en cyklist som kommit upp bakom mig och som tvingats panikbromsa för att hunden behagade springa över trottoaren. Gubben är lätt vansinnig och bakom cykeln har han en ful vagn till ungen. Ungen sitter i vagnen och ser helt oförstående ut. Pappan gapar och skriker på mig (fattar inte så mycket vad han säger) och jag bara står och tar emot. När han väl är färdig med sitt gapande pekar jag bara på cykelbanan och säger lugnt: Var så god och cykla där du ska.

Jag vänder sedan på klacken och fortsätter gå. Pappan ser ut som om han ska spricka av ilska och inte blev det väl bättre för att jag inte verkade bry mig om hans hårda ord. Men jag anser att både jag och hunden har förkörsrätt på trottoaren. Så enkelt är det. Hoppas en ådra i hans panna sprack på vägen till dagis. Han förtjänar att se lite ful ut...

Igår blev det mongoliskt på Mr Hong. Längesedan jag vi var ute och åt nu och det var riktigt trevligt. Åt buffé där man fick kött och grönsaker uppstekt allt eftersom. Mycket trevligt. egentligen finns det inte så mycket att säga om kvällen men jag lägger upp några bilder som beskrivning istället.

Jag ber om ursäkt för det fjolliga cp-rycket i miten av filmen. Pappret skulle ju bara fortsätta komma men så var man tydligen tvungen att dra loss ett ark för att få ut ett nytt. Hur som helst. HÅLL TILL GODO!!!

Nu har jag skrivit en del inlägg om den lilla bläsandens liv och leverne. Men jag tycker att han förtjänar ett namn. Nu kommer du som läsare in i bilden!!! Jag ber dig om namnförslag som du lämnar här under kommentarer. Max tre stycken förslag/person. Jag kommer att lotta fram ett namn från de förslagen som inkommer. Vinnande namn kommer att presenteras på bloggen under måndag 2/11. Du som ger det vinnande förslaget kommer att nämnas vi namn och även få en länk i inlägget (om du har någon hemsida, blogg etc).

Så sätt i gång de små grå nu och kläck namn för glatta livet!
Den lilla bläsanden skall slippa vara utan namn länge till :)

I morse på morgonpromenaden var det frysgrader vilket nu under soluppgången resulterar i ganska svår halka. Allt var halt. Asfalten var hal, trätrappan var hal, löven var hala osv. Mitt i all denna halkan fick jag mig dock ett riktigt gott skratt...

Det heter ju att man ska "inte skratta åt andras olycka" samtidigt som "skadeglädjen är den sann a glädjen". Jag tog fasta på det sista för att på något sätt rättfärdiga mitt beteende. Runt den lilla dammen här hemma går det en fin grusgång. på ett ställe ligger det ett litet trädäck, vilket var mycket halt för dagen. Jag ser två yngre män komma gåendes emot mig och sedan börjar de manligt buffa på varandra. Det slutar med att de ska jaga varandra men den ena kommer inte längre än till trädäcket. Han slår en praktfull vurpa och efter en halv saltomortal så ligger han i backen och ser oförståendes ut.

Jag kunde inte hjälpa det. Skrattet bara vällde upp inom mig och i halvpanik slet jag upp mobiltelefonen och låtsades att någon sagt nåt hysteriskt kul. Jag fick nå¨gra konstiga blickar både från de unga männen och från hunden men det var det värt.

Om vi ska övergå till lite mer deprimerande saker så kan jag meddela att den lilla bläsanden nu återigen är singel. Under några dagars tid har han tillbringat livet i dammen tillsammans med en Kniphane. Uppenbarligen tröttnade denne och flög sin kos. Så nu guppar bläsanden omkring ensam och skriker ut sin sorg. Det är nästan så man blir tårögd. Någon som vet om någon annan bläsand som också är ensam. Kön spelar uppenbarligen ingen roll utan det är nog endast värme och trygghet den här lilla fågeln behöver.

Ännu en måndag har förflutit. Eftersom alla dagar är lika hos mig så känns dock inte måndagarna speciellt svåra. Dagen började trevligt med besök i sängen och mina chokladbollsmuffins som jag bakade igår kväll.  Ni som nu sitter och har snuskiga tankar angående besök i sängen , kan släppa dem med en gång. Besöket ser ni här nedanför och han är INTE snuskig... bara lite hårig!

 

Efter fikat fortsatte vi hemåt. Vi gick förbi en av alla de otaliga småaffärer som finns i varje gathörn. Vid ett ställe såg jag denna skylten och kunde inte låta bli att förundra mig. Tror dom att jag är dum i huvudet eller??? Är det inte meningen att man ska få Nr 2 billigare?

 

Precis innan vi kom hem så hade solen redan börjat dala neråt och vi genade över den stora kyrkogården som ligger ett hundratal meter från huset. Jag kunde inte hjälpa att min morbida sida kom fram och jag var tvungen att knäppa ett kort. Trots all sorg som kyrkogårdar ofta bär på, finner jag där ett lugn och en harmoni som jag aldrig hittar någon annanstans.

 

Igår var det premiär för dansbandskampen. En av Sveriges största musiktävlingar bortsett Melodifestivalen (som är ett eget kapitel). Det var en ren tillfällighet att jag slog över till SVT 1 precis när "Shame" skulle göra sitt andra framträdande. Tro nu inte att jag sitter och tittar på den här skiten varje vecka. Nej, nej... det är tillfälligheter som gör det och inget annat. Hur som helst så står det en kvinnlig sångare på scen men när hon öppnat truten hör man en läcker basröst. VAD ÄR DETTA!!!??? Karln ser ut som ett fruntimmer i klädstil, smink, örhängen, hår osv. Han låter däremot som en man och det blev väldigt, väldigt fel. Satt ett tag och funderade på om det kunde vara en man under operation eller något men uppenbarligen så är det såhär han tillbringar sina dagar. Kolla in den här länken om du missade deras framträdande i lördags.

Trots allt detta så fick jag ett härligt återseende när kameran behagade zooma in juryn. Vem sitter där i en skogsgrön kreation om inte Melissa Williams. För er som inte vet vem hon är kan jag säga att hon var med och tävlade förra året med sitt band Zlips. Det var återigen en ren tillfällighet att jag såg de då men aldrig har jag haft så roligt. Kolla in dethär klippet så förstår ni nog varför jag blev så glad att återse henne.                      

En dag som började med deperition pga snö, fortsatte en aning ljusare. Snön övergick till ofrusen nederbörd och livet kändes genast mycket lättare. Jag blev på så bra humör att jag bestämde mig för att baka. Muffins skulle det bli. Fick tipset av en vän att baka chokladmuffins men eftersom jag i stort sett aldrig kan hålla mig till receptet, blev det choklad med en liten tvist. Tvisten var apelsin!

Slutresultatet blev alltså chokladmuffins med chokladbitar och apelsinsmak. I ett litet halvlamt försök till att piffa upp de annars ganska tråkiga muffinsarna, blev det nedanstående kreation. Kanske inget jag hade serverat till gäster men ändå tillräckligt fint för att ätas hemma framför TV:n.

Man har ju inte roligare än man gör sig heter det. Detta hade vi tagit fasta på sist vi skulle resa hem från Sverige. I framrutan på min numera avlidna bil låg då Håkan Snéläpp. Håkan är en fisk som en gång i tiden fick en förbisvishande krok i läppen och därmed en aning demolerad. Lika glad är han för det och när de härliga tongångarna började ljuda kunde han inte hålla sina små fenor stilla. Tur för honom att han hann klart innan hela bilen exploderade.

Håkan ligger numera i bagaget på Eskil som står hemma hos mina föräldrar. Om han någonsin kommer att få se dagens ljus igen vet jag inte men det beror mycket på om jag hittar en ny bil eller inte. Men vem ska kunna ta Eskils plats? Se bara så vackr han är där han står (trots explosionen).

Mycket barnsligt inlägg måste medges... men i brist på mer inteligenta saker att skriva så blir det liknande inlägg lite nu och då...

Låter riktigt hemskt tycker jag men så var det. Anledningen var att det snöade under vår långa morgonpromenad. De flesta människor får någon form av höstdeperition men jag får en grav snödeperition som sedan sitter i ända tills skiten försvinner. inte ens en vit jul kan få mig att ändra uppfattning om denna onda, vita nederbörd.

Nu är det alltså slut på året för min del. Resterande veckor kommer att mer eller mindre att spenderas inomhus och helst under två duntäcken. Jag ska dock göra vad jag kan för att vara anträffbar för er alla. Men det är ingen lätt uppgift :)

Även en kall, blöt och mörk höstkväll kan vara vacker. Jag vet att det inte syns så bra men i verkligheten är bladen alldeles guldgula och lyses upp av en gatlykta. I kontrast till den svarta kvällen bakom är det otroligt fint. Synd bara att ni inte får se det live.

Jag trodde verkligen inte ens i min vildaste fantasi att jag skulle få höra de orden i dagens samhälle. Men ack vad fel jag tog. Den nyblivna mamman (som uppenbarligen varit avskuren från resten av världen i minst tio år) lät detta uttalande sippra ut över sina blodröda läppar.

Jag funderade på vad det egentligen va hon ville ha. Var det en kaffe med mjölk, en kaffe med varm mjölk eller ville hon verkligen ha en caffe latte med mjölk? Då blir det inte mycket kaffe kvar kan jag ju lova. Då kan man lika gärna hålla sig till choklad eller nåt.

Hur som helst så fick mamman sin "kaffe" och hon verkade nöjd med tillvaron. Vem är då jag att dömma?! Själv håller jag mig till Capuccino eller gammalt hederligt bryggkaffe (med en skvätt mjölk i).

PS Ungen var faktiskt ganska söt och tyst. Bara fem månader gammal DS

Vad krävs för att få kallas en äkta man i dagens samhälle? Jag kan (nästan) garantera dig att alla förslag du har är fel. Nedan följer en lista på saker som krävs av en riktig man på 2000-talet.

• Kissat på ett elstängsel
• Retat en militant feminist
• Hoppat fallskärm utan fallskärm
• Använt ett äkta utedass
• Cyklat baklänges i nerför en brant backe
• Kört bil snabbt och blundat
• Dansat med en kvinna
• Moonat i TV
• Smitit förbi både vakter och lång kö till hipp innekrog
• Kastat hästskit på en förbipasserande bil

Nu kan du ju själv räkna ut om du är en riktig man eller inte. Själv kom jag upp i 5/10, vilka fem var var avslöjar jag inte! Är dock nöjd med resultatet och tyckte inte det var så pjåkigt för att vara mig. Har jag oanade talanger??? Är du kvinna och har en liknande lista mottages den tacksamt så vi kan få lite jämdställdhet här på bloggen ;)

Idag har jag varit på tågresa. Kanske inte någon resa att tala om utan snarare en pendling till och från ett köpcentrum. Hur som helst så var det på tåget den första irriterande saken uppdagade sig.

Vi åker en station och tågmästaren säger i högtalaren "Första station, Natoinaltheatret". Det var väl inget med det men när vi sen kom till nästa station sa han återigen "Första station, Oslo S". HALLÅ!!! Vi har redan varit på första stationen efter starten. Man kan inte komma till första station två gånger på raken. Jodå... i Norge kan man det och inte bara två gånger utan varje station var tydligen den första. Jag hade sådan god lust att gå fram till förarhytten  och skrika honom ljudligt i örat:

- NÄSTA heter det, INTE första!

På något underligt sätt klarade jag mig utan psykiska men hela vägen fram och tillbaka. Dessvärre hinner jag inte så mycket mer än komma innanför dörren och sätta mig i soffan innan nästa mycket irriterande sak visar sig.

På TV går det ett program som heter "Bygg och bedrag" (eller som vi kallar det i hushållet "Drømmen blir knust")
Detta program handlar om familjer som blivit utsatta för oseriösa hantverkare och pga detta nu inte längre har känliga hus att bo i. Programmets uppgift är att hjälpa dessa människor att återställa huset igen med hjälp av proffisionella hantverkare. Allt börjar med ett litet inslag där teamet går igenom huset och sedan konstaterar att det är en massa som måste göras. Sedan skall programledaren informera familjen om att de ska hjälpa dem med återbyggnaden.

Vad tror ni frun i hushållet gör när programledaren informerar om detta??? Hon ställer sig och stortjuter!!! Vad hade hon väntat sig undrar ju jag... Hon har ringt in till ett tvprogram där de hjälper fol att återuppbygga sina hus. Tvteamet har kommit dit, tittat, filmat osv. Vad skulle programledaren sen säga?

- Nej, tyvärr, det var inte så illa som du sa. Vi kommer inte att hjälpa er.

Jag lider stort med denna stackars kvinna. Tänk er själva i kassan på ICA när hon ska betala.

Kassörskan: Det blir 275,50:-
Kvinnan: VA, ska jag betala också? *stortjuter*

Var finns verklighetsuppfattningen och framför allt det logiska tänkandet hos denna kvinna???

Även om det nu blev lite mycket negativt här så fanns det i alla fall en liten ljusglimt med dagen. På en av stationerna som vi gick av på hade de självlysande rulltrappor som dessutom automatiskt växlade färg. Hysteriskt roligt enligt mig som är så fruktansvärt barnslig!

Märk väl de svenska färgerna som råkade

komma upp precis när jag fotade ;)

Det är mycket äldre damer som figurerar i min blogg just nu märker jag. Men vad ska jag göra. De verkar vara överallt ju...

Hur som helst så träffade jag igår en mycket trevlig äldre dam. Hon stod framför mig i kön på cafét och hon led uppenbarligen av beslutsångest. (Något jag delar med henne). Hon velade ett bra tag och bytte beställning ett antal gånger. Till sist vände hon sig om till mig och sa:

- Den unge mannen kan få gå före om han vill

Jag hängde inte riktigt med i svängarna. Det är inte det vanligaste man brukar få höra från dessa damer utan det är snarare "dagens ungdom", "fy", "ett sånt sätt" osv. När jag i alla fall hade förstått innebörden av det hon sagt, blev jag så glad att jag log ett litet fånigt leende och t.om. kostade på mig en liten bock. Då jag kom tillbaka upp efter min bock såg jag att damen log tillbaka och jag hörde ett litet fnitter.

När jag sedan satt och drack min kaffe så funderade jag lite på hur damen hade varit som ung. Det kommer jag väl aldrig att få veta men en liten tant som jag aldrig glömmer kommer hon i alla fall alltid att vara.

Jag träffar Moraltanten på ett fik inte så långt ifrån Vigelands muséum. Hon sitter i sin stora varma kappen och hennes hemmastickade hatt ligger prydligt ihopvikt på bordet framför henne. Handväskan (som hon ärv av sin mormors mor) håller hon som ett litet barn i famnen. Kaffet kommer in och vi börjar intervjun.

Jag: Du har alltså varit och besökt Vigelandmuséet idag?

M.T: Ja, det stämmer. Det var fruktansvärt!

Jag: Jasså?

M.T: Att få kalla en sådan plats för muséum. Muséum skall vara berikande och vackra platser.

Jag: Nu förstår jag inte riktigt...

M.T: Det första som möter mig efter entren är ett kyssande par. Inte statyer utan två levande människor som står med tungorna nere i varandras halsar. Jag blev så knäsvag att jag blev tvungen att sätta mig ner och ta mig för hjärtat.

Jag: Men det är ju inte riktigt muséets ansvar att kolla upp vad besökarna gör.

M.T: Det borde det vara. Bete sig på ett sådant sätt på offentlig plats.

Jag: Om vi återgår till utställning. Vad anser du om Vigelands statyer?

M.T: Statyer... Statyer. Ska det där kallas konst. PORNOGRAFI är vad jag skulle kalla det!

Jag: Nu överdriver du väl en aning?

M.T: Inte alls. Det är nakna kroppar överallt. Kvinnor, män, barn allt i en enda röra.

Jag: Men det är ju det som är hans signum.

M.T: Men det är väldigt ofördelaktiga ställningar han har placerat dem i. På en staty är det ett par som brottas. En kvinna och en man. Mannen håller kvinnan i skapet och hennes ansikte är placerat rätt framför hans kön. Ska vi vanliga människor tvingas se på sådant?

Jag: Det är ju högt frivilligt om man vill gå dit eller inte.

M:T: Museum skall vara för alla och det anser jag inte att det här är. Ta bara hans välkända Monolit. Ormgrop på höjden är vad jag kallar det.

Intervjun fortsätter i samma stil ända tills jag ger upp och bestämmer mig för att tacka för att hon delade sin dyrbara tid med mig. Hon ler och säger att det var ett nöje. Hon reser sig upp, knäpper omsorgsfullt kappan och tar till sist på sig mössan. Hon tittar en stund på mig innan hon lämnar fiket. Hon ger mig en liten busig blinkning med ena ögat och säger:

-Nu bär det av em till gubben.

Jag sitter ensam kvar och funderar på vad det där sista egentligen handlade om.